FORSKARE TROR INTE PÅ KLIMATAVTAL I ÅR
Kina och Japan kom med någorlunda konkreta löften till FN:s klimattoppmöte i New York i slutet av september. Kina lovade att drastiskt minska andelen utsläpp i förhållande till BNP-tillväxten och Japan lovade att minska sina utsläpp med 25 procent till 2020. Trots dessa besked ökar pessimismen för att nå ett klimatavtal i Köpenhamn i år. Johan Rockström på Stockholm Environmental Institute ser mötet i FN som en liten framgång, men anser att det är långt från vad som behövs.
-Läget är fortfarande väldigt prekärt. Det är ytterst osäkert om vi får något avtal värt namnet i Köpenhamn, säger Rockström, till Sveriges Radio, Ekot.
Inte heller klimatforskaren Björn-Ola Linnér, vid Linköpings Universitet tror att det blir något klimatavtal i december.
-Jag tror att antingen så får vi ett ramavtal, så får man fylla det med innehåll mer konkret, eller så blir det en uppföljning, ett Köpenhamn del två. Jag tror att vi i alla fall inom nästa år kommer ha ett avtal i hamn, säger Linnér.


ALLT FLER ARTER UTROTAS
Just nu pågår en massdöd på jorden på grund av bland annat skogsavverkning, utfiskning, miljögifter och global uppvärmning. Det slår biologer från alla världsdelar fast i en sammanställning av läget för jordens biologiska mångfald i tidskriften Conservation Biology.
Den pågående förlusten av biologisk mångfald är också i fokus för en pågående EU-tillsatt kartläggning av ekosystemens globala ekonomiska betydelse.
–? Om dagens utveckling fortsätter fram till 2050 kommer uppemot sju procent av världens samlade BNP att gå förlorad när ekosystemen förstörs av överutnyttjande, miljögifter och klimatförändring, säger Pavan Sukhdev, som leder kartläggningen.
För att öka trycket i frågan och förbättra det internationella samarbetet för bio
logisk mångfald föreslås ett vetenskapligt nätverk liknande FN:s klimatpanel IPCC.


SÅ MYCKET KAN JORDEN TÅLA
Det finns gränser för vad naturen tål innan hela system kollapsar. Nu försöker en grupp miljöforskare att definiera nio sådana gränser. Initiativet kommer från Sverige och bland författarna finns Nobelpristagaren i kemi Paul Crutzen. Forskarna har ägnat två år åt att välja ut nio kritiska områden. För sju av områdena har de föreslagit gränsvärden. Om mänskligheten håller sig inom de föreslagna gränserna finns gott hopp om att vi kan leva vidare med samma stabila förutsättningar som har varat på jorden de senaste tiotusen åren, under den epok när våra civilisationer har utvecklats, menar forskargruppen. Om vi däremot överskrider gränserna riskerar vi dramatiska tröskeleffekter: exempelvis att Amazonas regnskogar brinner upp och förvandlas till savann, att växthusgasen metan i Sibirien börjar släppas ut i stor skala och att stora delar av havsbottnarna blir syrefria och dör.
De nio kritiska områdena är: koldioxid och global uppvärmning, utrotade arter, kväve och fosfor, ozonet i stratosfären, försurade världshav, sötvattenanvändning, andel uppodlad yta, partikelhalt i luften och kemiska gifter. För tre av områdena, den globala uppvärmningen, utrotade arter och kväve och fosfor ligger aktuella värden långt över gränsvärdena.
Dagens Nyheter.


EU SIKTAR PÅ GRÖN BNP
Ekonomisk tillväxt kan inte vara det enda måttet på vad framsteg är. Nu ska EU ta fram ett nytt mått som inkluderar fler värden såsom miljö, välmående och livskvalitet i BNP. Kommissionen har därför beslutat om fem åtgärder för att ta fram ett mått på välstånd som är mer komplett än BNP. Bland annat planerar kommissionen att lägga fram ett förslag på ett miljöindex under nästa år, där indikatorerna handlar om exempelvis biologisk mångfald, koldioxidutsläpp och avfall. Dessutom ska en europeisk resultattavla över hållbar utveckling tas fram där länders framsteg på miljöområdet visas upp och kan fungera som sporre och inspiration för alla länder.
Miljö och Utveckling


FRANKRIKE INFÖR KOLDIOXIDSKATT
Frankrike följer nu Sverige och inför en koldioxidskatt på olja, gas och kol från och med nästa år. Att elektricitet inte beläggs med skatt anser De Grönas ledare Cécile Duflot är ett problem. Hon menar att förslagen inte går tillräckligt långt för att få fransmännen att bete sig mer miljömedvetet, vilket är syftet med koldioxidskatten. 17 euro, ungefär 180 kronor per ton koldioxid blir skatten och både hushåll och företag ska betala.
Sveriges Radio Ekot


STOR TYSK PROTEST MOT KÄRNKRAFT
Omkring 50 000 människor demonstrerade i början av september i Tyskland mot utsikterna att det politiska beslutet om att överge kärnkraften rivs upp.
Demonstranterna i Berlin - en samling förstärkt med 400 traktorer - krävde att Tyskland ska stå fast vid beslutet att alla atomkraftverk ska stängas till 2020. De begärde också att det radioaktiva avfallslagret i Gorleben ska stängas. Vissa borgerliga politiker i Tyskland har börjat ifrågasätta beslutet att stänga alla kärnkraftverk till 2020.
Svt Rapport


FARTYG MED RADIOAKTIVT AVFALL KAN HA SÄNKTS AV MAFFIAN
Ett sjunket fartyg lastat med kärnavfall har hittats på 500 meters djup utanför Kalabrien i södra Italien, uppger italienska myndigheter. Fartyget Cunsky, lastat med 120 tunnor med radioaktivt avfall, hittades omkring 15 sjömil utanför kusten. Enligt en italiensk åklagare i Reggio di Calabria har maffian sänkt 32 giftlastade fartyg i Medelhavet. Sebastiano Venneri från miljögruppen Legambiente hävdar att maffian under 20 års tid betalats för att sänka kärnavfall i havet.
Dagens Nyheter


KRAFTIG ÖKNING AV KÖTTÄTANDET
Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent från 1990 till 2005, visar en forskningsrapport. Främst äter vi mycket mer importerat kött och utvecklingen gör att också växthusgasutsläppen ökar. I genomsnitt äter svensken 200 gram kött om dagen, eller 700 miljoner kilo om året sammanlagt för alla svenskar.
Ju mer kött vi äter desto mer påverkas klimatet. Växthusgasutsläppen från köttätandet i Sverige har också ökat kraftigt och står nu för en femtedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. Forskarna slutsats är att om vi vill ha en hållbar klimatutveckling måste vi äta mindre kött.
Av det spannmål som produceras i Sverige används ca 50 procent till animalieproduktion.
Svt Rapport/Naturskyddsföreningen


FLOPP FÖR PLASTSKOR
Ämnen som är farliga och som påverkar människors fertilitet finns i vanliga plastskor för barn och vuxna. Skorna innehåller såväl ftalater som olika tungmetaller. Detta visar en aktuell rapport från Naturskyddsföreningen, som tillsammans med miljöorganisationer från Filippinerna, Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och Indonesien har testat 27 par skor. Av de testade skorna innehöll 17 ftalater – ett par som var inköpta i Sydafrika nästan en fjärdedel av sin totalvikt. I alla skor som testats fanns också tungmetaller. Bly, kadmium och krom hittades i flera skor. I två skotyper fanns kvicksilver. Under hela hanteringen av skor, från tillverkning till sopor, sprids kemikalier som påverkar människors hälsa, djur och natur.


OTILLÅTET MÖGELGIFT FUNNET I JEANS
Tv-programmen Plus och Rapport lät laboratoriet Swerea IVF testa jeans från Nudie, Miss Sixty, Wrangler, Cheap Monday, Crocker och Lee. I tre av jeansen, de från Lee, Wrangler och Nudie, var halten av det starkt allergiframkallande och förbjudna giftet dimetylfumarat, DMF, högre än det tillåtna gränsvärdet 0,1 milligram per kilo. I jeansen från Nudie var halten fem gånger så hög som tillåtet. I jeansen hittades också nonylfenoletoxilater, ett avfettningsmedel som bryts ned lätt när det kommer ut i vattendrag, men då bildar nonylfenol som är mycket giftigt, svårnedbrytbart och kan vara reproduktionsstörande för fiskar och vattenorganismer. Ämnet kan ge rodnad och hudirritationer.


GRÖNARE DATAHALL I STOCKHOLM
En datahall med extra låg energiförbrukning har öppnats i Sätra utanför Stockholm. Genom att använda kall uteluft i stället för traditionella kylsystem har behovet av el-energi för kylning kunnat sänkas till motsvarande 30 procent av energin som driver servrarna i datahallen. Normalt är den siffran mellan 50 och 100 procent, uppger företaget SunGard Availability Services som driver datahallen. Den globala användningen av IT står för lika stor del av världens koldioxidutsläpp som flygindustrin. Datahallarna står för närmare en fjärdedel av utsläppen inom IT-området.
Ny Teknik


ELDRIVET ÄR MODELLEN PÅ ÅRETS BILSALONG
El, småbilar och koldioxidjakt. Så kan man sammanfatta de tre största trenderna på frankfurtsalongen. Bland modellerna fanns till exempel en liten
1-litersbil från Volkswagen som bara drar 0,149 l i blandad körning och har ett koldioxidutsläpp på 39 g/km vid blandad körning. Den ska lanseras 2011 och har kolfiberförstärkt kaross som gör att bilen bara väger 380 kilo.
Nästan alla biltillverkare visar upp något eldrivet. Och trodde du att sportbilen var död i och med klimatdebatten – tänk om. BMW visade sin miljösportbil Vision Efficiency Concept med två elmotorer och en liten trecylindrig diesel. Den har prestanda som sportbilen M3, men drar bara 0,38 liter per mil och släpper bara ut 99 gram koldioxid per kilometer.
En annan nyhet som visades upp var Toyota Prius som laddhybrid som kan köras ca 20 kilometer på en batteriladdning.
Svenska Dagbladet