Ser brevet konstigt ut i din e-postklient? Klicka här
Hemsida: Ekosofia.se Avregistrera Kontakt
DECEMBER 2009 - SJUTTONDE ÅRGÅNGEN

KLENT RESULTAT EFTER KÖPENHAMNSMÖTET
Längre än så här kommer inte världens länder just nu. Det skriver Svenska Dagbladet i en tidig analys av Köpenhamnsmötet. Det dokument som mötet resulterade i innebär bland annat att tvågradersmålet inte kommer att nås; att siffror för hur mycket i-länderna ska minska sina utsläpp till 2020 saknas samt att inget i texten anger att innehållet på sikt ska resultera i ett juridiskt bindande avtal. Dokumentet, som kallas för Köpenhamnsöverenskommelsen, är ett resultat av det sista dygnets förhandlingar mellan de viktigaste utsläppsländerna. Köpenhamnsöverenskommelsen ”noteras” under FN:s klimatkonvention vilket innebär att den kan tas upp för fortsatt arbete i de internationella klimatförhandlingarna. Överenskommelsens status är långt ifrån den politiskt bindande deklaration som bland andra den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen satt upp som mål för konferensen.
Göteborgs-Posten kommenterar mötets utfall i en något mer optimistisk ton. Bland annat skriver man att utan uppgörelsen hade mötet i Köpenhamn förmodligen slutat i ett ogenomträngligt töcken, eftersom det helt enkelt inte fanns några förutsättningar för att sy ihop ett avtal. I bästa fall blir Köpenhamnsöverenskommelsen en grund för ett mer långtgående och förtroendefullt klimatsamarbete mellan USA och Kina, vilka tillsammans står för hälften av jordens utsläpp.

INNEVARANDE ÅRTIONDE VARMAST HITTILLS
Det senaste årtiondet är det varmaste årtiondet sedan mätningarna började 1850, och 2009 är det femte varmaste året som hittills har uppmätts. Det står klart efter det att Världsmeteorologiska organisationen, WMO, presenterat sin årliga temperaturrapport.
– Det här årtiondet är varmare än både 90 och 80-talet, sa generalsekreteraren Michel Jarraud.
En högre medeltemperatur är uppmätt på de flesta områden på kontinenterna. Det är bara i USA och Kanada som temperaturen varit lägre än medelsnittet, enligt Världsmeteorologiska organisationens mätningar. 2009 har också utmärkt sig som ett år av många extrema väderfenomen som översvämningar, torka, värmeböljor och köldknäppar. Bland annat har Kina under det gångna året drabbats av den värsta torkan på 50 år.
SR Ekot

SMÄLTANDE GLACIÄR KAN ORSAKA KATASTROF
Smältande glaciärer i Himalaya är ett exempel på hur ett varmare klimat påverkar fattiga länder. I Bhutan mellan Kina och Indien skapas nu stora glaciärsjöar, som hotar att bryta igenom och störta utför dalgången.
– Glaciärsjön Thorthormi har ökat i volym av smältvattnet och riskerar att bryta igenom moränlagret i sluttningen. Det skulle orsaka stor förödelse i dalgången nedströms, säger Tashi Tshering på Världsnatur-fonden i Bhutan. Ett sådant genombrott skedde 1994, då 20 människor dog.
På 1950-talat var Thorthormi en fast glaciär.
– Under senare år har glaciären dragit sig tillbaka 30 till 40 meter per år och sjön Thorthormi har ökat i volym för varje år, säger Tashi Tshering.
SR Ekot

REGERINGSMÖTEN PÅ MOUNT EVEREST OCH UNDER HAVSYTAN
Bergsnationen Nepal hade i början av december ett regeringsmöte på världens högsta berg, Mount Everest. Mötet hölls på Kalapattarplatån, 5 262 meter över havet, och ministrarna var iförda syrgastuber och klädda för minusgrader. Syftet var att uppmärksamma klimatförändringarnas inverkan. Det är glaciärer på det enorma berget som nu smälter oroväckande fort.
Ett motsvarande möte höll Maldiverna i oktober, då landets regering möttes iklädda dykardräkter sex meter under havsytan. Syftet med det mötet var likaså att uppmärksamma klimatförändringens effekter, vilket i Maldivernas fall kommer att innebära höjda havsnivåer.
SR Ekot/The Independent

BHOPAL ÄNNU DRABBAT
Katastrofen i Bhopal i Indien för 25 år sedan, då gasläckan från Union Carbides fabrik för växtgifter dödade tusentals, påverkar fortfarande de boende i den drabbade staden. Mellan 8 000 och 10 000 personer dödades de tre första dagarna efter gasutsläppen från det amerikanska kemibolagets indiska dotterbolag i december 1984. Enligt en statlig utredningskommission har ytterligare 25 000 invånare som utsatts för gasen dött. Omkring 100 000 boende i delstaten Madhya Pradesh har drabbats av kroniska sjukdomar. Enligt organisationen Bhopal Medical Appeal är området fortfarande förgiftat av 350 ton kemiska föroreningar som orsakar cancer, immunitetssjukdomar och andra åkommor.
I The Times of India konstateras att de drabbade hittills bara fått en femtedel av den kompensation som de utlovades i ett avtal mellan företaget och den indiska regeringen 1989. Avtalet stipulerade att Union Carbide skulle betala 470 miljoner dollar samtidigt som regeringen gick med på att släppa alla rättsliga åtgärder. Men endast en liten del av pengarna har betalats ut, och bara dagar före årsdagen av olyckan beslutade högsta domstolen att inte ta upp offrens klagomål. I genomsnitt har varje offer fått omkring 1 700 kronor.
Dagens Nyheter

BRITTER HUNGRAR EFTER SVENSKT BIOBRÄNSLE
Storbritannien är nästa marknad för svenskt biobränsle. Storbritannien har börjat blanda ut kolet i sina kolkraftverk med biobränsle, och behovet av biobränsleråvara är gigantiskt. Anläggningar håller på att byggas vid kajerna på den brittiska östkusten där svenska leveranser ska kunna tippas direkt från båten till pannan. Roger Johansson, biobränslechef inom Sveaskog uppskattar att den brittiska biobränslemarknaden kan vara värd flera hundra miljoner kronor och motsvara en exportmöjlighet på flera hundra tusen kubikmeter eller miljoner kubikmeter på sikt.
Lantbrukets Affärstidning ATL

MILJÖPROFIL VIKTIGARE FÖR FASTIGHETSBOLAGEN
Från att ha varit segstartade har en tydlig miljöprofil blivit en vanlig varumärkesstrategi bland fastighets-bolagen. Enligt Anna Denell, utvecklings- och miljöchef på Vasakronan började trenden runt 2008, men den har intensifierats under det gångna året. Till stor del beror det på att företagskunderna nu börjar efterfråga miljöanpassade kontorslokaler. Medvetenheten hos kunderna varierar dock mycket. Vissa vill att huset ska vara certifierat enligt en viss standard, andra ställer mer ospecifika krav, som att det ska vara "grönt" medan vissa sätter en maximal energiförbrukning för lokalerna. Anna Denell påpekar att kraven även kommer från investeringssidan. För att satsa pengar i ett nytt hus vill många investerare veta att byggnaden är certifierad enligt vissa standarder. Många investerare har direktiv som rör etiska och miljömässiga krav.
Miljö och Utveckling

BRÄNSLECELLSBILEN PÅ VÄG TILLBAKA
Först var den svaret på bilismens ödesfråga. Sedan blev allt för dyrt, krångligt och besvärligt – och nu håller den på att bli omkörd av elbilarna. Men den är på väg tillbaka – och det i full fart. Under hösten har en rad olika saker inträffat som har gett bränslecellsbilen en ny, ljus framtid. I september träffades ett avtal i Tyskland, mellan Daimler, staten och ett antal energiföretag (däribland Vattenfall) om en kraftig utbyggnad av tankställen med vätgas. År 2015 ska åtminstone 1 000 mackar erbjuda vätgas. I Japan finns ett liknande avtal – vilket också ställer krav på biltillverkarna att erbjuda bilar. Åtta biltillverkare har, även det nu i höst, därför slutit ett avtal om att kunna leverera "några hundra tusen" vätgasbilar från 2012. Det är Honda, Renault-Nissan, Hyundai, Ford, General Motors, Daimler, Kia och Toyota. Körupplevelsen i en bränslecellsbil blir i mycket densamma som i en elbil. Däremot är räckvidden på en tank vätgas hela 79 mil.
Dagens Industri

FRAMTIDENS EKO-FARTYG
Japanska skeppsbyggare siktar på massiva sänkningar av CO2-utsläppen. Maritima transporter står för 90 procent av det internationellt fraktade godset vilket 2007 resulterade i 1,05 miljarder ton utsläppt CO2, motsvarande 3,3 procent av de globala utsläppen. Nippon Yusen KK är en av skeppsbyggarna som utvecklar nya fartygskoncept. Deras Super Eco-Ship 2030 är tänkt att bli ett 352 meter långt fartyg när det byggs 2030. För att sänka CO2-utsläppen med 69 procent tänker sig Nippon Yusen åtta segel klädda med solpaneler samt bränsleceller för energifram-ställning. För att inte försvåra lastning och lossning är seglen hopfällbara. Fartyget är också tänkt att bli 20 procent lättare än ett konventionellt fartyg. Andra lösningar för att sänka utsläppen innefattar luftströmmar längs fartygets skrov för att sänka friktionen mot vattnet.
Det övergripande målet är att år 2050 bygga fartyg med nollutsläpp.
Miljöaktuellt

MILJARDER TILL INFRASTRUKTUR - EN PROMILLE TILL MILJÖN
De kommande tolv åren planeras jätteinvesteringar i svensk infrastruktur. Mångmiljardsatsningen skulle bidra till att nå klimatmålen, men utsläppen minskar med - en promille. Av totalt 417 miljarder föreslås 200 miljarder gå till underhåll, främst av vägar. Därutöver föreslås 217 miljarder kronor till nya vägar, cykelbanor, kollektiv-trafik och mer pengar än på länge till järnvägar.
Ändå beräknas biltrafiken öka på grund av alla vägbyggen - och därmed uteblir klimatvinsten nästan helt. Jätteinvesteringarna beräknas minska utsläppen med bara en tusendel, en promille, jämfört med idag. Dessutom är beräkningen av vinsten på en promille missvisande. Den kalkylen bygger på att Sverige först inför en lång rad klimatskatter, men flera av de förslagen har redan ratats av regeringen.
Svt uppdrag granskning

NU DRAR CENTRUM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING IGÅNG
Hur bygga ett Göteborg som är anpassat till stigande havsnivåer? Det är temat för ett av de fem pilotprojekt som efter nyår drar igång verksamheten vid Centrum för hållbar stadsutveckling, Urban Futures, i Göteborg. Tanken är att hitta nya arbetssätt och testa olika kunskapsområden. Tillsammans visar projekten på hela spektrumet av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara städer. Övriga projekt fokuserar på allt från besluts-processer och affärsdriven hållbar utveckling till hur spel kan användas i lärande och för att bättre förstå staden som ett komplext system. Bakom satsningen står Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, tillsammans med ett konsortium med sju parter från universitet, institut och myndigheter.
Vårt Göteborg

EKOSKINKAN ÄR NÄSTAN SLUT
Den som vill köpa ekologisk julskinka är sent ute. De flesta butiker har sålt slut på det lilla utbud som funnits. Debatten kring grisarnas väl och ve är en orsak, men det är inte bara bilderna på vanskötta grisar som kablades ut i slutet av november som ligger bakom efterfrågan på ekologisk skinka.
– Försäljningen ökar från år till år, och tyvärr är utbudet av ekologisk julskinka mindre än efterfrågan. Det är en allmän trend att kunderna vill ha ekologiskt, det gäller inte bara skinka och annat kött, säger Staffan Ekengren, presschef på Ica. 
Ica har inga fler ekologiska skinkor att leverera. Även hos Axfood, som äger Willys, Hemköp och Pris-Xtra, är de slut i centrallagren sedan en tid tillbaka.
Sydsvenska Dagbladet

Kort om Ekosofia AB
Ekosofia AB är ett kunskapsföretag som verkar för hållbar utveckling.
Våra tjänster omfattar:
  • Omvärldsbevakning/analys
  • Miljöledning
  • Utbildning
  • Utredningar/förstudier
  • Affärs- och marknadsutveckling
  • Kommunikation
  • Projektledning
  • Allmän rådgivning
Vi vänder oss till företag och organisationer, både stora och små; oavsett bransch, verksamhetsområde och geografisk hemvist. Ekosofia AB grundades 1993.
Ekosofias nyhetsbrev utkommer med elva nummer per år. Ansvarig utgivare är Bill Romanus. För mer information om nyhetsbrevet kontakta Bill Romanus romanus@ekosofia.se.

För mer information om Ekosofia AB och våra tjänster, kontakta Magnus Ruberg på telefon 031 - 708 66 52 eller magnus.ruberg@ekosofia.se.