MINSKANDE ISAR PÅ ARKTIS OCH ANTARKTIS
Aldrig tidigare i modern tid har istäcket i ishavet kring Nordpolen, varit så ungt och så tunt när sommarsmältningen börjar. Den fleråriga is som tidigare vintertid utgjorde cirka 35 procent av all is utgör nu bara strax under tio procent. Och årets vinteristäcke är ett av de fem minsta som uppmätts. Detta rapporterar NASA, som refereras av Dagens Nyheter. Samma tidning skriver även att vissa forskare tror att nordpolsisen kan vara helt borta sommartid om endast elva år. Att issmältningen i Arktis går fortare än väntat och att havsnivån kan komma att stiga betydligt mer än tidigare beräknat, under de närmaste hundra åren, visar också en sammanställning över den forskning som kommit till efter IPCC:s senaste rapport 2007. Sammanställningen är gjord av professorerna Markku Rummukainen och Erland Källén, på uppdrag av regeringen.
Göteborgs-Posten skriver också att flera vetenskapliga rapporter nu visar att även sydpolens isar minskar hastigt. Bland annat riskerar en isbrygga som håller en glaciär av Upplands storlek på plats att rämna, vilket skulle kunna innebära att glaciären lossnar. Medeltemperaturen i Antarktis har stigit med tre grader de senaste femtio åren.


KRAV PÅ NOLLENERGIHUS I EU 2019
Senast 2019 ska byggnader som uppförs i EU producera lika mycket energi som de använder, bland annat genom solpaneler eller värmepumpar. Det är kärnan i det förslagspaket som Europaparlamentets industriutskott nu har röstat igenom. Förslagen ska ingå i EU-direktivet om energisnålt byggande, "Energy performance on buildings", från 2002. I maj hålls en första omröstning i Europaparlamentet och därefter i Europeiska rådet.
Miljö och Utveckling


... OCH PÅ SNÅLARE LADDARE
Nästa sommar kommer EU att införa strängare krav på mobil- och datorladdare, för att öka deras effektivitet. 2020 ska effektivare batteriladdare ha reducerat elanvändningen med nio terawattimmar. Det motsvarar Litauens elanvändning under ett år. Ny teknik rapporterar.


SPAM SLUKAR ENERGI
Spam, den ovälkomna e-posten, är inte bara irriterande och tidskrävande. Den är också en miljöbov. I en ny rapport bedömer det amerikanska IT-säkerhetsföretaget McAfee att 62 biljoner (62 000 000 000 000) spam skickades under förra året.  Totalt handlar det om 33 terawattimmar som går åt till ingen nytta. Det motsvarar hälften av vad de tio svenska kärnreaktorerna producerar på ett år. Drygt hälften av energin går åt medan vi tittar på spam, en fjärdedel för att leta efter riktiga mejl i spamfiltret och en åttondel går till själva spamfiltren. Samtidigt sparar filtren energi eftersom många spam inte kommer fram till den tilltänkta läsaren. Energibesparingen genom spamfiltren uppgår till 135 terawattimmar om året, enligt McAfees bedömning.
Sveriges Television


ENORMA MÄNGDER MAT SLÄNGS
2007 kasserade en Ica Maxi-butik i Stockholm i genomsnitt 71 kg kött per dag. Om denna siffra är representativ motsvarar det 9 000 ton kött per år för hela landet. Detta innebär att 30 000 kor och 100 000 grisar slaktas i onödan varje år. Det är dock inte butikerna som är värst när det gäller att slänga mat. Den största mängden mat kommer från hushållen. Enligt en uppskattning slänger de svenska hushållen 900 000 ton livsmedel varje år.
Göteborgs-Posten


FAO BACKAR OM KRITIK MOT BIOBRÄNSLEN
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO drev tidigare frågan om risken för att odling av biobränsle kunde tränga ut nödvändig matproduktion. Den hållningen modifieras i en ny rapport som FAO presenterar i samarbete med brittiska utvecklingsorganet DFID, Department for International Development. Här konstateras att odling av biobränsle kan spela en viktig roll för landsbygdsutvecklingen då den sker i lokalsamhällets regi. Studien redovisar erfarenheter från 15 projekt i 12 länder i Latinamerika, Afrika och Asien.
Miljörapporten Direkt


NOBELPRISADE EKONOMER RÄKNAR PÅ NYTT BNP SOM SKA TA HÄNSYN TILL NATUREN
På flera håll i världen sitter smarta ekonomer just nu och funderar över vad som är det bästa sättet att beskriva ett lands välfärd och rikedom. I den s.k. Stiglitzkommissionen, som har tillsatts av Frankrikes president Sarkozy, sitter inte mindre än fyra ekonomipristagare. Även den före detta chefekonomen för Världsbanken sir Nicholas Stern ingår i samma kommission. Likaså har OECD, Världsbanken och EU-kommissionen expertgrupper som räknar på alternativa välfärdsmått. Det som grupperna arbetar med är att hitta mätmetoder som kan ta hänsyn till hållbar utveckling; miljöpåverkan och människors livskvalitet.
Vetenskapsradion Klotet


NU MÅSTE STADSPLANERARNA RÄKNA MED CYKLISTERNA
På tio år har cyklisterna i Stockholm blivit dubbelt så många, och en vanlig vardag cyklar ca 150 000 människor i Stockholms innerstad. Ökningen är så stor att stadsplanerna har blivit överraskade, vilket innebär att det ofta är väldigt trångt på cykelbanorna. För att försöka minska trängseln testar man nu bland annat att införa gröna vågen för cyklister. Undersökningar bland cyklister har visat att de ofta cyklar en mil eller längre, samt att de som cyklar gör det av medvetna val och att de ofta tjänar mer än genomsnittet – de cyklar alltså inte av kostnadsskäl.
Dagens Nyheter


HÖJ LÖNEN MED EKOKOMPENTENS
I en tid då alla pratar om miljö och klimathot är ekokompetens ett av de nya inneorden i arbetslivet, enligt Metro. Företagen känner alltmer att de måste ha koll på miljöfrågorna. Utan ekokompetens riskerar de en betydligt mer långsam och kostsam utveckling. För medarbetare med miljökunskaper kan detta innebära såväl högre lön som en bra karriärsprångbräda.


KRITIKEN MOT SLUTFÖRVARET VÄXER
Kärnkraftsindustrin försöker trumfa igenom sin metod för slutförvar av använt kärnbränsle – trots att den har uppenbara brister. Det säger en kritikerkår bestående av både forskare, statliga myndigheter och miljöorganisationer. Tillsammans varnar de för allt för snabba beslut. Till de saker som kritiseras mest hör att kärnkraftsindustrin inte tar varningar från forskare, om att kopparkapslarna som ska innesluta kärnbränslet riskerar att rosta och vittra, på allvar.
Ny Teknik


GIFT PÅ HÄLFTEN AV GOLFBANORNA
Åtminstone hälften av golfbanorna i Sverige använder bekämpningsmedel, visar en kartläggning från Naturvårdsverket. Men kunskapen om hur gifterna sprider sig i mark och vattendrag är knapphändig. Visserligen sprider golfklubbarna bara en bråkdel av den mängd bekämpningsmedel som jordbruket använder. Men flera av medlen kan vara giftiga även för andra organismer än de som ska bekämpas, och det kan ställa till problem lokalt. De verksamma substanserna i de medel som används kan enligt Kemikalieinspektionen vara giftiga för fåglar och bin och vattenlevande organismer kan förgiftas akut.
Svenska Dagbladet


HYRESVÄRDAR KAN BÖRJA TA BETALT PER TVÄTT
Nio kronor. Det är vad hyresgäster i Karlstads Bostads AB får betala för varje maskin de kör i tvättstugan. Nu planerar allmännyttan i Göteborg att införa ett liknande system.
– Folk tvättar mer effektivt och det blir mer rättvist med individuell betalning i tvättstugan. Detta säger Karl Johan Korsås, vd för göteborgska AB Framtiden. Erfarenheterna från Karlstad är positiva. Sedan individuell betalning infördes har kostnaden för el, vatten och tvättmedel minskat med ca 25 procent. Dessutom minskar slitaget på maskinerna.
Göteborgs-Posten


HÅLLBARA MATVANOR INTE DYRARE
Det går att äta för en bättre hälsa och miljö och ändå få pengar över. Det redovisar Statens folkhälsoinstitut. Det man bör göra är att minska konsumtionen av kött samt så kallade utrymmesvaror (produkter som inte behövs ur näringssynpunkt, t.ex. alkohol, chips, godis, läsk och kakor). Idag går 35-40 procent av våra matkostnader till utrymmesvaror. Istället bör man öka konsumtionen av frukt och grönt, spannmål samt baljväxter (ärtor, bönor och linser), som är en bra proteinkälla. För miljöns skull är en större säsongsanpassning av vår frukt- och grönsakskonsumtion viktig. Att anpassa våra matvanor efter svensk säsong kan också påverka priset positivt, exempelvis genom att äta rotfrukter istället för importerad sallad och tomater.


ÄGG MEST KLIMATSMARTA KÄLLAN FÖR ATT FÅ PROTEIN
Ägg är ett klimatsmart sätt att få protein, skriver Dagens Nyheter. För att producera ett ägg krävs ungefär äggets dubbla vikt av foder, vilket gör det till ett fodereffektivt livsmedel. Som jämförelse kan nämnas att ett kg ägg ger upphov till 1 600 g CO2-ekvivalenter. Ett kg nötkött ger upphov till 13 400 g (mjölkbesättning) eller 21 700 g CO2-ekvivalenter (biffkor). Hönsspillning är också rik på kväve och kan användas som gödsel. 

EKOLOGISKA ÄGG VINNARE I GP:S SMAKTEST
I ett test av olika ägg inför påsken fastslog Göteborgs-Postens konsumentpanel enhälligt att ekologiska ägg smakar betydligt bättre än konventionellt producerade ägg. I blindtestet slog testdeltagarna oberoende av varandra fast att de ekologiska äggen stack ut på ett tydligt sätt.