Ser brevet konstigt ut i din e-postklient? Klicka här
Hemsida: Ekosofia.se Avregistrera Kontakt
MAJ 2011 - NITTONDE ÅRGÅNGEN

REKORDHÖGT KOLDIOXIDUTSLÄPP I FJOL
Utsläppen av koldioxid blev förra året de högsta som hittills uppmätts, uppger den internationella Energimyndigheten IEA. Efter en nedgång 2009 på grund av den globala finanskrisen, ökade utsläppen igen år 2010. 44 procent av utsläppen kom från kol, 36 procent från olja och 20 procent från naturgas.
Räknat per capita släppte OECD-länderna ut 10 ton. Kina släppte ut 5,8 ton och Indien 1,5 ton och de ländernas utsläpp växer snabbt.
Det tidigare rekordet var från 2008, men slogs i fjol med fem procent när de kom upp i 30,6 gigaton.
IEA:s chefsekonom Faih Birol anser att detta är ett ”allvarligt bakslag” i deras förhoppning att nå målet – att temperaturen inte ska öka mer än två grader, som FN kom överens om 2010. ”Det här är ytterligare en väckarklocka”, säger han.
Lars Westermark som är enhetschef för klimat- och luftenheten på Naturvårdsverket förklarar varför utsläppen har ökat så mycket.
– Den ekonomiska återhämtningen har bidragit till att det tagit fart i industrin igen. Efterfrågan på energi har helt enkelt ökat, säger han.
– Om de här utsläppen fortsätter att öka kommer vi att missa tvågradersmålet och vi kommer kanske att landa mellan fyra och sex grader istället. Det innebär stora påfrestningar på både människor och ekosystem och skapar svårigheter för till exempel livsmedelsförsörjning, säger Lars Westermark.
Sveriges Radio

NY RAPPORT VISAR MER OMFATTANDE EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN I ARKTIS ÄN VÄNTAT
Kraftigt reducerat snötäcke, kortare vintersäsong och tinande tundra. Effekterna av klimatförändringen i Arktis är redan här. Och förändringarna sker betydligt snabbare än vad man hittills har trott. Det visar en ny forskningsrapport om Arktis.
Arktis är en av de delar på vårt jordklot som värms upp snabbast idag. Mätningar av lufttemperaturen visar att den senaste femårsperioden har varit den varmaste sedan 1880, då mätningarna startade. Som en följd har snötäckningen i maj och juni minskat med närmare 20 procent. Vintersäsongen har också blivit nästan två veckor kortare – på bara några decennier. Dessutom har temperaturen i permafrosten ökat med mellan en halv och två grader.
– Det finns inget som tyder på att permafrosten inte kommer att fortsätta tina, säger Margareta Johansson, Lunds universitet, en av forskarna bakom rapporten.
I permafrosten finns stora mängder kol lagrat. Så länge marken är frusen håller sig kolet stabilt. Men när permafrosten tinar finns en risk att koldioxid och metan, som är en mer än 20 gånger kraftfullare växthusgas än koldioxid, frigörs, vilket skulle kunna förstärka den globala uppvärmningen.
Klimatmodellerna visar att temperaturen kommer att öka med ytterligare 3 till 7 grader. Nya beräkningar visar också att havsnivåhöjningen år 2100 kommer att ligga mellan 0,9 och 1,6 meter, det vill säga ungefär dubbelt så högt som FN:s klimatpanel IPCC förutspådde i sin rapport år 2007. Detta till stor del beroende på Arktis snabba isavsmältning.
Rapporten ”Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic” har sammanställts av närmare 200 polarforskare. Det är den mest omfattande kunskapssammanställningen om Arktis som har presenterats under de senaste sex åren. Arbetet har organiserats av Arktiska rådets arbetsgrupp för miljöövervakning (Arctic Monitoring and Assessment Program) och rapporten kommer att fungera som underlag till IPCC:s femte rapport, som beräknas vara klar år 2014.
Lunds Universitet

UTSLÄPPEN MINSKAR INTE - DE FLYTTAR TILL FATTIGARE LÄNDER
En allt större andel av de globala koldioxidutsläppen kommer från produktionen av internationellt handlade varor och tjänster. Det aktuella rapporteringssystemet har möjliggjort för vissa länder att öka sina koldioxidutsläpp, trots att det på pappret ser ut som att de har minskat, enligt en ny studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences. Anledningen är att utsläppen idag tilldelas det producerande landet, vilket betyder att ett land kan öka sin konsumtion, och sitt egentliga koldioxidavtryck, utan att det syns i de officiella siffrorna.
Men nu har ett internationellt forskarlag sammanställt en global databas för koldioxidutsläpp kopplade till handeln.
Enligt studien svarade produktionen av internationellt handlade varor och tjänster för 26 procent av de globala utsläppen 2008. Motsvarande siffra för 1990 var 20 procent.
Enligt Glen Peters vid Center for International Climate and Environmental Research – Oslo (CICERO), som är huvudansvarig för studien, klarar de industrialiserade länderna av sina klimatmål genom att flytta utsläppen till utvecklingsländer.
Miljöaktuellt

KEMISK BEKÄMPNING GAV MER INSEKTSSKADOR
Vitkålsodlare som använder kemiska bekämpningsmedel mot kålmal i Nicaragua kan få svårare insektsangrepp än kollegor med ekologisk odling. Det visas i en avhandling från SLU. I undersökningsområdet visade det sig att skadorna av kålmalens larver är väsentligt mer omfattande på kålhuvuden från gårdar som använder kemisk bekämpning, än på kålhuvuden som produceras på gårdar där man inte använder kemisk bekämpning.
Orsakerna till skillnaderna tycks vara att kålmalens naturliga fiender (parasitsteklar, spindlar och rovinsekter) minskar i antal när man besprutar fälten med kemiska bekämpningsmedel, samt att kålmalen utvecklar resistens som gör den mindre känslig för gifterna.
Forskning.se

JÄRNVÄGEN FÅR MINDRE TILL UNDERHÅLL - TROTS LÖFTEN
Tågresenärerna har att se fram emot nytt kaos nästa vinter. Trots regeringens löften om ökade resurser minskar underhållet av det svenska järnvägsnätet, skriver Dagens industri. Investeringarna i de eftersatta tågspåren bantas i år, trots den nyligen presenterade investeringen på 800 miljoner kronor.
Di:s granskning av Trafikverkets egna siffror visar nämligen att investeringarna i drift och underhåll minskar med 400 Mkr i år jämfört med i fjol - från 7,4 miljarder till 7 miljarder, trots extrapengarna från regeringen.
Förklaringen är att Trafikverket i fjol utnyttjade en kredit hos regeringen och i praktiken lånade 760 miljoner för att klara vinterunderhållet av spåren. Den möjligheten är nu förbrukad och Trafikverket får i år bara låna 100 miljoner. Det får till följd att underhållet av järnvägen skärs ned.
Även de långsiktiga investeringarna i spårunderhållet skärs ned. Toppåret 2009 investerades 12,7 miljarder i järnvägen. I år 11,5 miljarder, eftersom Trafikverket fått kraftigt minskade investeringsanslag från staten, skriver Di.
Trafikverket kommer inför nästa vinter att ha förbrukat i stort sett hela den kredit man har, med en skuld på 1 miljard kronor som nu ska börja betalas tillbaka. Det kan innebära än större neddragningar av underhåll och investeringar framöver.

FÖRNYBAR ENERGI FLERA GÅNGER STÖRRE ÄN SAMHÄLLETS BEHOV
Rapportförfattarna i FN:s klimatpanel har under två år sammanställt all vetenskaplig litteratur på området och kommit fram till att mängden förnybar energi i framtidens energisystem inte begränsas av resurserna i sig. Det finns i och för sig en gräns för hur mycket mark man kan använda för att till exempel odla grödor som kan bli biobränslen, men sammantaget - med solenergi, vind och vågkraft - är det politiska beslut som avgör hur mycket förnybart som vi kommer ha i energisystemet i framtiden.
Satsningen på förnybar energiteknik växer globalt med 20 procent per år men det skulle kunna gå ännu snabbare. Den främsta bromsklossen är att det saknas pengar för investeringar. Det är bara en bråkdel av satsningarna och bidragen till energi som går till förnybart jämfört med hur mycket som går till fossil energi och kärnkraft, säger Doerte Fouquet som är chef för intresseorganisationen European Renewable Energies Federation. Hennes lösning är långsiktiga avtal med de som vill satsa på förnybar energi, först då kan man få en ordentlig skjuts i systemet som på allvar konkurrerar ut fossil energi, menar hon.
SR Ekot

STORBRITANNIEN SKA MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 50 PROCENT TILL 2025
Storbritanniens regering har beslutat att medelvärdet för landets koldioxidutsläpp åren 2023-2027 ska vara 50 procent lägre än 1990 års nivåer. Beslutet togs efter flera veckors hårda förhandlingar inom regeringen.
Beslutet hyllades och framhävdes som ett föredöme av Connie Hedegaard, EU-kommisionär med ansvar för klimatfrågor. Enligt Hedegaard innebär beslutet att det går att kombinera ansvarsfull finanspolitik med ambitiösa klimatmål. Beslutet välkomnades även av miljörörelsen i Storbritannien. Enligt Keith Allot på brittiska WWF innebär beslutet att Storbritannien visar ”genuint ledarskap inom klimatfrågan”.
The Guardian

TYSKLAND AVVECKLAR ALLA SINA KÄRNKRAFTVERK
Alla Tysklands 17 kärnreaktorer ska tas ur bruk senast år 2022 och de åtta reaktorer som tillfälligt stoppades efter katastrofen i japanska Fukushima kommer inte att återstartas. Det kom partierna i den tyska regeringskoalitionen nyligen överens om efter en maratonsittning på förbundskanslerns kontor.
Genom att som första stora industrinationen kliva ur kärnkraften ser regeringen en chans att lägga en fråga bakom sig som har splittrat det tyska samhället i årtionden. Kärnkraftsmotståndet har alltid varit starkt i Tyskland, men efter olyckan i kärnkraftverket i Fukushima har det växt och blivit den dominerande politiska frågan. Så sent som i lördags demonstrerade tiotusentals tyskar här i Berlin och i 20 andra städer mot kärnkraft.
Sveriges Radio

JAPAN ÖVERGER KÄRNKRAFTSPLANER
Japan kommer att överge sina långtgående utbyggnadsplaner för kärnkraften och istället satsa stort på förnyelsebar energi, meddelade premiärminister Naoto Kan nyligen. Innan tsunamikatastrofen som drabbade landet fanns planer på att bygga ut kärnkraften med ytterligare 14 reaktorer så att den skulle växa från att utgöra 30 procent idag till 50 procent av landets energibehov 2030. För närvarande finns 54 reaktorer i Japan.
Istället menar Kan att man ska börja om från ”scratch” med energipolitiken. I framtiden kommer förnyelsebar energi, vilket nu utgör 20 procent av landets energiförsörjning, spela en större roll.
The Guardian

BIOGAS KAN RÄCKA TILL ALLA SVERIGES BUSSAR
Alla Sveriges bussar skulle kunna drivas med biogas, enligt bioenergiforskaren Pål Börjesson vid Lunds Universitet som räknat på Sveriges biogaspotential åt Energimyndigheten. Fördelarna vore stora både vad gäller hälsa och miljö.
– Med hjälp av matavfall, industriavfall och slam från reningsverk så skulle vi kunna förse de bussar vi har i Sverige idag med biogas som drivmedel, enligt Pål Börjesson som är docent i miljö- och energisystem vid Lunds Universitet.
Klimatutsläppen är en bråkdel jämfört med diesel och dessutom slipper man hälsovådliga avgaser.
Fördelen med att satsa på bussar när biogasproduktionen ökar framöver är att de tankar på en bussdepå, alltså på ett ställe, så de dyra gaspumparna måste inte installeras på varenda bensinmack enligt Pål Börjesson.
SR Vetenskap

SUCCÉ FÖR MILJÖBONUSAR SOM HÖJER MÅNADSLÖNEN
Flygbussarna som bland annat trafikerar Stockholm-Arlanda berättar nu att försöken med smart körning har lett till tio procent lägre bränsleförbrukning.
– Jag är imponerad över att våra förare lyckas minska bränsleförbrukning och utsläpp med tio procent bara genom att ändra körstil. Det känns därför självklart att hälften av besparingen går tillbaka till förarna i form av bonus, säger John Strand, vd för Flygbussarna.
Miljöaktuellt

FLER GRÖNA TAK SKA GE ETT RENARE STOCKHOLM
Stockholms tak ska bli grönare. Till glädje för fjärilar, luft och energiräkningar. Samtliga fastigheter som Stockholms stad äger ska inventeras för att se på vilka det är lämpligt att anlägga gröna tak med tåliga sedumväxter.
Det som började med något som arkitekter på 90-talet letade upp som nymodigt och kreativt har nu blivit en teknisk lösning på bekymmer med dagvatten från tak och höga elräkningar för luftkonditionering.
– Nu talar man också mycket om gröna tak när det handlar om att behålla biologisk mångfald och spridningsvägar för växter och djur, säger Johan Thiberg, som arbetar med att anlägga gröna tak
Dagens Nyheter

ERSÄTTNING FÖR INMATAD EL LEDER TILL ÖKAD SOLEL
Från och med 1 juni 2011 inför Öresundskraft en ersättning till småskaliga producenter av solel. Ersättningen ska göra det lönsamt att producera el med solceller och därmed göra det intressant för till exempel villaägare att skaffa solceller.
– Det här är ett första steg i en långsiktig omställning av energisystemet, säger Diedrik Fälth, projektledare för solceller på Öresundskraft. Framtidens elproduktion kommer att bestå av olika typer av elproduktionsanläggningar, varav många riktigt små och solceller kommer att stå för absoluta merparten. Med det här initiativet vill vi sätta fart på utvecklingen.

Kort om Ekosofia AB
Ekosofia AB är ett kunskapsföretag som verkar för hållbar utveckling.
Våra tjänster omfattar:
  • Omvärldsbevakning/analys
  • Miljöledning
  • Utbildning
  • Utredningar/förstudier
  • Affärs- och marknadsutveckling
  • Kommunikation
  • Projektledning
  • Allmän rådgivning
Vi vänder oss till företag och organisationer, både stora och små; oavsett bransch, verksamhetsområde och geografisk hemvist. Ekosofia AB grundades 1993.
Ekosofias nyhetsbrev utkommer med elva nummer per år. Ansvarig utgivare är Bill Romanus. För mer information om nyhetsbrevet kontakta Bill Romanus romanus@ekosofia.se.

För mer information om Ekosofia AB och våra tjänster, kontakta Magnus Ruberg på telefon 031 - 708 66 52 eller magnus.ruberg@ekosofia.se.